onsdag 29 augusti 2012

Den dåliga pappan

En gång i tiden hade jag (vi) som regel att inte ha varken TV eller dator igång när Eira var vaken. Saker har emellertid förändrats något.

Nu kör jag babblarna för att få en chans att äta frukost. Det fungerar sådär, men jag får iallafall 1/3 dels macka för mig själv innan Eira upptäcker vad som hon går miste om. Grundproblemet med nuvarande upplägg är att den där jävla värdelösa barnlåten bara är knappt 3 minuter lång, sedan är det finito.

I den här musikgenren borde ett band som Dream Theater kliva in och styra upp saker och ting. En barnlåt på 11 minuter hade ju varit totalt guld! Då hade jag hunnit med hela frukosten i lugn och ro.

Inga kommentarer: