Jag får inte bli sjuk

Hela eller halva mitt liv har jag tampats med ett elementärt problem: Att svälja tabletter/piller.

Det går inte. Jag lovar. Det må vara psykologiskt eller vad ni nu vill kalla det. Det _kan_ gå med många försök, små piller,  och en spyhink i närheten.

Så, kontenta: jag kan inte ta tabletter och behöver läkemedel i flytande form.

Hitills har det gått bra. Jag minns i Lumpen när jag låg i 39-graders feber och fick antibiotika-tabletter stora som en 42" TV. Jag slängde tabletterna efter inledande misslyckande försök att svälja, lyckades friskna till så pass att jag tog mig igenom fjällmarschen i ett stycke med svår infektion.

Då var jag ung och stark.

Det slår mig att jag kanske i någon framtid kommer att bli pensionär, hamna på hemmet och bli tvångsmatad med piller. Hur kommer det fungera egentligen? Svar: Inte alls.

De kommer tro att jag är någon dement 80-åring som hävdar att tabletter inte går att svälja. Sedan kommer proppa in de i munnen, tejpa för näsa och mun sedan vänta på att syrebristen ska göra sitt.

Det är då mina vänner. Det är då jag kvävs och dör av en tablett som fastnar på vägen.

Alterntivt får jag en cancerdiagnos och får lägga mig på rygg direkt. För det finns ingen chans att jag kan picka i mig alla piller som krävs för att hålla något sådant i schack.

---

TEMA: saker du börjar fundera på när du närmar dig 40.

Fiskeförbud

Det finns två eller tre lite större vattenpölar i Lund. Vi bor vid en av dessa och nu har de blivit tvungna att sätta upp en "Fiske förbjudet"-skylt.

Hade inte hänt/behövts i Norrland.