Nackspärr

Inte av den milda arten. Jag känner mig lagomt stelopererad.

Kampen fortsätter

För varje dag som går är det uppenbart oundvikligt att Eira pratar mer och mer skånska. Vi har lyckats etablera uttalet på "R", genom att överdriva med göteborgsdialekt, men annars låter det inte så bra.
Idag kom vi i klinch angående uttalet på namnet "Leo", som är en av många namn i dagisgruppen.

Eira hävdar stenhårt att det skulle uttalas [Läijo], medan jag om och om rättade henne med svenskans [Leeo].
Till slut surnade hon till och sa
- Men Leo's mamma säger att han heter "Läijo".

Då satt jag tyst och funderade i ett par sekunder... Sedan svarade jag:
- Men då har Leos mamma fel.

That's me

Fotograf: Eira.

Spacious

Hämtar ut vagnen efter service idag och såklart ska all utrustning fram och testas inför nästa medlem i klanen.
Eira bevisar något tveksamt att hon fortfarande får plats i baby-korgen.

Fader Abraham

Som en del av fredagsmyset väljer Eira att vi ska kolla på Mora Träsk DVDn. Allt går bra tills de kör panghitten Fader Abraham och Eira headbangar rakt ner i bordet vid slutskedet när låten når sitt klimax.

Kompensationen med en ruta 70% mörk choklad höjer dock upp stämningen igen.

Potatisbullar

En ny favorit hos den lilla damen som introducerats via dagis. Det var väl en 15 år sedan sist, får se om jag pallar äta detta igen efter att ha genomgått 12 år i svensk komunal skola.

Lilla gubben

Att lägga pärlplatta med Eira är bland det mest frustrerande jag kan komma på. Det blir som ett kvitto på hur jävla trög en människa kan vara ibland. Det som räddar mig är ändå tanken på att hon är blott tre år och det kommer att lossna, det är ingen 18-åring jag sitter och blir osams med.
Just i det här fallet ska vi, på Eiras begäran, lägga Pippis häst som jag starkt har för mig heter Lilla Gubben eftersom Eira pratar om det så ofta plus att min kusin Therese också gjorde det i min tidiga barndom.
Nåväl, Eira lägger inte många pärlor per timma kan jag säga, och när hon väl bestämmer sig för att placera en lite platscylinder måste det _alltid_ föregås av en ACK från pappa. Så jag försker förklara, om och om igen, en enkel instruktion som fyll allt från A till B med vita pärlor, precis som blilden visar.
Men det kommer för varje pärla tillbaka en replik
- Ska den vara här?

Till slut blir jag sur och bara säger
- sätt den vart du vill. Kolla bara att det ska vara en vit ring omkring, du är väl ändå inte färgblind eller?

Sedan får jag dåligt samvete när jag ser att hon verkligen inte förstår det här med färgkartan...

Färskpressat

Vi åker till Malmö eftersom vi måste lämna in vagnen på 10000-mila service inför tillökningen.
Efter en sådan manöver känns det rätt att undvika eventuell skottlossning genom att gömma sig på ett cafe och slappa med färskpressat juice!

Flingor

I min glada ungdom var det höjden av tur att hitta ett klistermärke i frukostflingorna. Nu har verksamheten gått vidare till att skänka ut ipads...
Jag känner mig verkligen gammal nu.

Täckbyxor

Jag känner mig som en jävla idiot som målade upp en bild av en vintervecka i Lund baserat på förra veckans väderprognos, som innehöll minusgrader och snö flera dagar i sträck.
Nu verkar det ha lugnat sig och resultatet hamnar på 1 cm snö och saltade vägar. Det som stör mig mest är att jag faktiskt packade med mig ett par täckbyxor från Norrland till Skåne, eftersom jag tänkte att de skulle komma till användning för en gång skull.
Imorgon ska jag ha på mig dessa när jag tar mig mig jobbet.  Av ren princip.

Det var snack om snö

Men det ser ju precis ut som alltid i Skåne..

Pärlplattor

Jag vet inte hur många som producerats denna vecka, men nu finns det två till iallafall.

Nytt OS

Jag har ingen aning om hur det gick till, men så här såg surfplattan ut när jag tog upp den idag. Jag trodde det var något skämt, en klassisk blåsning ala' "tryck här och förlora 1000 kronor". Men Inget fungerade, utom just volym knapparna. Så jag valde att starta om och allt blev som vanligt igen.
Så kan det gå när Eira får leka fritt med plattan ostört i några minuter.

Fan vad less jag blir

Jag hade komponerat ihop vad som skulle kunna ha varit ett bloginlägg av sällan skådat slag. Det handlade om tågresor, surfplattor och om hur jag blev påtvingad en massa jävla uppdateringar i mobilen trots att jag aldrig, ALDRIG, använder "apparana".
Det var ett långt stycke, säkert 4 paragrafer, men allt försvann när jag tryckte på "send". Uppenbarligen hade jag inte wlan:et på när jag komponerade ihop inlägget och då buggade gmail-appen ur och tappade bort mitt konstverk.

Löss!

Larmet ljuder på dagis! Löss är lös och givetvis blir motreaktionen att åka till apoteket och införskaffa dubbeldos första hjälpen mot otyget.
Det första Emma poängterar jag när kommer infanför dörren med Eira och min apotekskasse är att lössen inte "smittar" via kuddar och liknande, bara vid huvudkontakt.

Fyra timmar senare är det föga förvånande att hela huset är helt upp och ner, tvättaskinen går på knäna och allt som överhuvdtaget ett huvud har varit i kontakt med ska dammsugas, vädras eller tvättas.