Vandringsryggsäck

Uppenbart tips till andra föräldralediga. Det bästa sättet att få två armar fria och göra något konstruktivt.

Ny bilstol

Till den stora lyckan har Eira äntligen uppgraderats till en "riktig" bilstol utan trepunktsbält-joxet.
Den nya stolen medger större rörlighet, vilket är bra när hon ska distrahera John i andra sidan baksätet. Det är emellertid inte alls bra när hon får för sig att öppna bildörren samtidigt som bilen färdas på motorväg i 110 km/h.
Bakre dörrlås -> aktiverat.

En småbarnsnatt

John ligger med 39-gradersfeber och yrar stup i kvarten. Var 20 minut åker nappen ur och det blir ett jävla liv och tumult i 2 minuter innan lugnet äntrar scenen och alla kan återgå till att sova.

Så håller det på timme in och timme ut. Emma är största hjälten som står för stora delar av den lugnande portionen.

Vid 04-tiden bestämmer sig Eira för andra gången denna nattsession att ropa in pappa i sitt rum. Första besöket gällde vatten, vilket jag kan acceptera. Andra besöket staplar jag in som en riktig zombie

- "Vad vill du?"

Drar jag som standardfråga.

- "Kan jag få bära halsbandet i den röda asken efter dagis imorgon?"

Jag förklarar väldigt otydligt att vi inte håller sådana diskussioner 04:12 på morgonen. Men, ja, det kan hon absolut få bara hon somnar om.

Det fantastiska är att hon somnade om. Men John, som sov på min arm i sängen innan uppvaknandet, hade en del att prata om han också.

Rim och reson

Så fort Eira kommer med en bok med rim försöker jag omedelbart alltid förhandla bort det. Det finns inget värre i boksammanhang än att läsa barnböcker där författarna har kommit på den käcka idén att rimma sig igenom storyn. Jag hatar det. HATAR. Det liksom kryper i kroppen på mig av obehag när jag försöker ta mig igenom boken utan att bryta ihop.

Det är märkligt, men jag får samma känsla i kroppen när jag behöver genomlida en musikalfilm.

Datorspel

På måndag inleds en ny pappaledighet och givetvis är jag så naiv att jag tror det kommer bli tid för hobbyprojekt. Ansatsen är iallafall att försöka hinna knacka ihop ett datorspel med libsdl i c++ som jag sedan har för avsikt att porta vidare till android och java.
Det gick ju sådär förra pappaledigheten, men nu har jag en solid spelplan så jag tror nog det kan bära frukt denna gång.

Tar några öl

Med Martin och Alex. Det var inte igår det!

Slötid

Det finns i princip ingenting som heter slötid längre, men när jag får en öppning på sådär 3 minuter med chans att softa brukar jag ofta dra en lista på whatculture.

Ett bra tips till er trötta småbarnsföräldrar därute beväpnande med s.k. smartphones på lekplatsen.

Två öl till

Och en trevlig UNO-spelkväll med totalvinst till högsta damen i huset. Nästa vecka får det blir "Försvunna diamanten" eller vad den nu heter. Guldspelet ifrån de flestas barndom.

Styrketräning

Nu har jag börjat styrketräna igen, för typ 55 gången. Förhoppningsvis kan jag hålla på längre än i någon månad denna gång, men statistiken talar emot.

Men det är inte egentligen det jag ville lufta. Det jag ville få ur mig är att jag inte kan förstå nyttan i att byta om fullständigt innan du går ut och tränar.
Det finns alltså personer i herrarnas omklädningsrum som byter till nya kallingar och strumpor innan de går in och pumpar skrot.
WTF?
Nej, jag förstår det inte.
Snart är det väl någon krumelur som duschar innan träning också.

Två öl

Och 2-0 til Arsenal! Vilket bra tema, tack för allt grabbar.

Blå himmel!

Det måste ha varit två veckor sedan sist.
#SvenskHöst.

Annorlunda

Här hängde jag inte med. Överhuvudtaget.
Med Eira var det en stor mackapär med att äta, klä på sig och sedan gå runt med vagnen i minst 20 minuter innan hon somnade.
Den här rackaren somnade när jag skulle klä på honom.

Det var ungefär som: "Jag pallar inge't mer."

Expertutlåtande

Jag har svårt att hitta orden. 

Om de har anlitat en expert så hoppas jag verkligen att aftonbladet ville ha något mer att förmedla än detta. Experten har ju rätt, så inget ont om det, men det krävs inget mer än en 15-åring för att veta det. Jag fattar bara inte nyhetsvärdet eller klick-lockelsen i den där slutsatsen.

Är du medlem?

Nej, det är jag aldrig.

Jag har en personlig kamp mot alla affärer, kedjor, bolag eller vad det nu ska kallas som försöker få kunder att "bli medlem".
Varför?

1. 10-20% rabatt på den summa jag betalar årligen är försumbar på det stora hela.

2. jag hatar, HATAR, när en kö till kassan sinkas p.g.a. den obligatoriska frågan "är du medlem?"

3. Jag hatar ännu mer när det i 9 av 10 fall i punkt 2 det svaras "ja, men jag har inte med mitt medlemskort. Kan vi ta det på personnummret?", och sedan tar det ytterligare en minut innan kön går framåt.

Untraditional Smoked ale

60 spänn på bolaget. Den tog någon timme att baxa i sig...