När jag stod och kökade med frukostgröten hörde jag plötsligt en dunder och brak ute i vardagsrummet. Det visade sig (eller, jag antar) att Eira hade transporterat sig medelst ålning/hasning till leksaksbacken och gjort ett värdigt försök att resa sig genom att greppa tag och använda backen som motvikt.
När jag hittade åt henne låg hon under merparten av leksakerna på bilden med en förvånad blick (som mycket snart övergick i gråt och sorg, vilket gjorde att jag inte hade sinnesnärvaro att ta någon bild som inkluderade henne).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar