Det här med att hamna i samma värld som vården skapar en hel del huvudbry.
I och med att Emma onekligen är gravid är det
standard procedure att besöka en s.k. barnmorska. Den senare är i regel en person som vet allt om graviditet, men oftast lite mindre om microprocessorer, eller bara "datorer".
Det senaste besöket hos vår barnmorska förhörde sig Emma lite löst om det verkligen var
nödvändigt att fixa fram en sån här
"patientbricka". Ja, ni vet, en bricka med namn och personnummer. Ungefär som en sådan du får i det militära, fast i plast istället för metall.
Borde inte ett datorsystem kunna hålla ordning på allt?I skåne är det iallafall väldigt nödvändigt med plastbricka, och boka tid via internet, eller bara mail, är en omöjlighet.
När detta lite artigt ifrågasattes fick vi minsann veta att hela skånes befolkning skulle måsta rymmas i
ett datorsystem, och
det var inte lätt. Jag blev ombedd fundera på hur många som bor i skåne och försöka föreställa mig hur det skulle gå till att få in dessa i en stackars dator. Sedan kom den kniviga biten:
Sekretess. Hur skulle ett sådant antal personer kunna finnas tillgängligt för så många utan att det läckte ut information till höger och vänster?
Till att börja med tänkte jag att en 32-bits integer är en väldigt bra och framtidssäker början för att rymma antalet skåningar. Nästa bit är tuffare, sekretess är inget att skämta om, men det borde gå att styra upp med lite basic nätverksadministration tycker jag.
Hursomhelst slutade det med att vi fick en utskrift med bokning till vår nästa tid.
När vi kom hem och inspekterade kallelsen närmare gällde den inte Emma, men väl en person som heter Elin, född och uppvuxen i Lund, södra delen, födelsedag i Februari och förväntad tvåbarnsmor i Augusti. Mer än så tänker jag inte skriva här.
Skåne är inte redo för internet och ett datorsystem som håller ordning på bokningar och sekretessen ännu.
Lika bra att behålla plastbrickorna.