Igår var vi på restaurang. För att försöka smälta in och få bra service anser jag att det är bra att köra på det lokala språket, så långt det går. Så när jag blev serverad lutade jag mig tillbaka och brast ut i ett starkt: "Gracio!"
När kyparn försvann börjar Emma direkt
- Vad håller du på med?
- Jag har inte en aning, är det enda jag kunde svara. För det hade jag ju inte.
- Försöker du prata italienska?
- Det kanske jag gör.
- Ja, du låter ungefär lika trovärdig som Brad Pitt [i Inglorious Basterds]. För övrigt är vi i Spanien, Gracias heter det.
Nu kör jag hårt med Gracias, överallt. Hola, Cerveza, Gracias, det kommer du långt på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar