Sonisphere

Idag var jag på festival med min bästa barndomskompis Amanda, livat värre!

Jag tog ett tidigt moget beslut att köpa mig en regn-poncho eftersom SMHI hade förutspått regn till kvällen. Som vanligt sket sig prognosen och himlen öppnade sig rejält redan vid lunchtid, men strunt i det!
Först ut: Anthrax, allt var guld bortsett från att de såklart inte körde något ifrån "Sound of white noise"-plattan samt struntade i "in my world". Extra bra var dock deras hyllning till Dio och cover av "Heaven and Hell".

Sedan såg vi Slayer för femtielfte gången i ordningen och det var som vanligt samma stela historia. Jag älskar killarna, men det är inte så jävla underhållande på festival...


Regnet fick ökad styrka och de få bomullsbitar som var torra fick möta sin bödel framåt senkvällen då vi trängde oss fram för att se Mötley Crüe på närmast tänkbara avstånd. Dess förinnan hade vi sett Alice Cooper avverka ett par guldkorn ifrån "Thrash"-skivan och smyglyssnat lite på Iggy Pop i bakgrunden till ett glas rött.

Vi avslutade dagen med Iron Maiden. Kan inte säga så mycket mer än att vi var så genomsura av regnet att vi inte riktigt kunde ta till oss upplevelsen som jag t.ex. fick på Stadion senast.